Tänk dig att du var tvungen äta på en och samma restaurang i tio år, och bara fick välja mellan två restauranger. Den ena serverar bara rätter med jordnötssmör. Den andra har en mycket längre och mer varierad meny med vegetariska rätter, fisk, kött, frukt och en del alternativ för de som har allergier av olika slag.
Vilken skulle du välja?
Frågan verkar kanske korkad, men den illustrerar en pedagogisk princip. Jordnötsrestaurangen skulle kanske passa en väldigt smal målgrupp av som älskar jordnötssmör, men den skulle säkert med tiden få besvär med gäster som inte vill ha jordnöt hela tiden, som blir sjuka, uttråkade eller allergiska. För restaurangägaren skulle det bli väldigt jobbigt med alla nya önskemål, krav på specialkost m.m. Restaurangen med en mer varierad meny har det på ett sätt jobbigare, den måste klara av att laga fler rätter men sannolikheten att deras mat passar många fler är högre och behovet av att anpassa menyn mycket mindre.
Exemplet är tillspetsat men det är exakt samma sak med skolor. Om den ”pedagogiska kosten” redan från början är varierad och anpassad efter barnens behov kommer den passa fler och behovet av ”specialkost” minska. Det som krävs i båda fallen är skickliga kockar!
Att människor är olika har nog inte undgått någon, men att vi lär oss på olika sätt är kanske inte lika uppenbart. Att en och samma människa kan föredra eller behöva att lära sig på olika sätt beroende på vilken utmaning hen ställs inför låter kanske märkligt men så är det. Om alla människor lärde sig på samma sätt skulle vi inte behöva några skolor, då skulle vi utformat någon form av löpande band som monterade in det vi behövde kunna på samma sätt i alla människor – men så funkar det ju tack och lov inte.
Nu kanske någon invänder och säger: ”Vaddå, min skola var sjukt enformig, alla skulle göra samma sak, på samma sätt!”. Och det är exakt vår poäng! Det har funnits skolor som gjort så men effekten är att vi lär oss mindre. Att människor lär sig på olika sätt och att bra undervisning bygger på variation är en pedagogisk grundprincip. Olikhetens största fiende är enformighet men den älskar meningsfull variation (mer om varför meningsfullhet är så viktigt skriver vi om i ett kommande inlägg).
Nu till det här med pedagogik och hus, vad har olikhet och variation med husbygge att göra?
Först, ett test:
1. Bild-Googla på ”Classroom”
2. Titta på de första träffarna, våra såg ut som bilden nedan
3. Verkar det som att som det här med olikhet och variation avspeglats i hur vi utformar våra barns skolor tycker du?
Nya Margarethaskolan kommer istället, precis som idag, vara organiserad i hemvister. En hemvist kan ses som en spelplan och fungera som bas för det pedagogiska arbetet. Utanför hemvisterna kommer det att finnas miljöer och resurser som är mer gemensamma (multihall, specialsalar, café, matsal, bibliotek m.m). I veckan diskuterade vi hur dessa hemvister borde vara utformade för att passa skolans arbetssätt på bästa sätt.
I förskolan finns en lång tradition av att bygga varierade miljöer, det är naturligt att barn rör sig, har frihet och kan välja vilka material och miljöer de vill vara i. Det skapar väldigt bra förutsättningar för en varierad miljö, utbudet blir helt enkelt större.
I grundskolans värld är detta av någon egendomlig anledning inte lika självklart. Ju äldre våra barn blir desto mer stilla verkar de sitta och desto mer enformiga blir ofta miljöerna. Så ska vi inte ha det!
Vi är inte helt framme än men med argumentet en levande och varierad miljö tror vi att skolans hemvister kommer att vara organiserade som temarum samlade kring ett torg. Temarummen är egentligen klassrum men vi kan ge dem olika karaktär och ett av dem ska vara en ateljé, en skapandemiljö som även blir en del av torget.
Hur kom vi fram till detta? Det är inte så konstigt om man har utgångspunkten att vi erbjuda våra barn variation och en miljö som passar olika behov och som skapar både lugn, trygghet, stimulans och variation. Vi återkommer med fler bilder inom kort!
Till sist, för dig som redan läst alla våra länkar om Reggio Emilia, en riktigt klassiker om skolutveckling som slår På Spåret är: Sir Ken Robinsons föreläsning ”Changing Education Paradigms”. Den är en av de mest sedda föredragen på nätet alla kategorier och den förklarar på många sätt varför att vi tycker att skolor som Margarethaskolan är så viktiga.
Trevlig helg!
/Ante Runnquist